- Project Runeberg -  Varghunden /
294

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - V. När vargen sover

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och voro ättlingar av många skyddade generationer.
T jämförelse med Vitkäft voro de bräckliga och slappa
och höllo endast svagt fast vid livet. Vitkäft
stammade däremot direkt från vildmarken, där de svaga
snart förgås och skydd förunnas ingen. Varken hos
hans far eller mor hade det funnits någon svaghet, och
icke heller hos de generationer som gått före dem.
En konstitution av järn och den fulla livskraft, som
karakteriserar vildmarkens barn, var Vitkäfts
naturliga arvedel, och han höll fast vid livet med hela sin
varelse och varje del därav med kropp och själ, och
det med den seghet som av gammalt tillhört alla
skapade varelsers natur.

Bunden som en fånge och genom gipsgjutningar och
bandager hindrad att röra sig låg Vitkäft i flera
veckor. Han sov långa stunder och drömde mycket, och
i drömmen såg han en oändlig rad av minnen från
Norden. Alla möjliga gengångare från det förflutna
stodo upp och hemsökte honom. Han var på nytt i
lyan med Kiche, han kröp darrande fram till Grå
Bävern för att betyga honom sin tro och lydnad, han
sprang för sitt liv undan Lip-Lip och hela den
gläfsande skaran av unghundar.

Han tyckte sig åter vara försatt i den stora
ensligheten och tystnaden, och han jagade åter efter levande
föda under långa månader av hungersnöd. Så såg
han sig också i spetsen för Mit-sahs slädhundar, han
hörde Mit-sah och Grå Bävern svänga sina långa
piskor och skrika: ”Hej! Hej!” när de kommo till en
trång hålväg och spännet måste fällas ihop som en
solfjäder för att komma fram. Han genomlevde på nytt
sin tid hos Beauty Smith och genomkämpade sina stri-

294

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free