- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
27

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och nu hände någonting högst överraskande.
Kaptenen bröt häftigt ut över den döde som ett åskslag.
Svordomar flödade som en ström över hans läppar.
Och det var inga lama svordomar eller blotta uttryck
för en rå natur. Vartenda ord var en hädelse och
han hade godt om ord. Det fräste och sprakade som
elektriska gnistor. Jag hade aldrig hört någonting
dylikt i hela mitt liv, ej heller tänkt det som en
möjlighet. Med min böjelse för det litterära jämte en viss
benägenhet för starka bilder och uttryck, vågar jag
säga, att jag mer än någon annan uppfattade den
säregna kraften och livfullheten samt det absolut hädiska
i hans ordström. Orsaken till hans vrede var, efter
vad jag kunde förstå, att den döde, som var fartygets
styrman, hade fört ett utsvävande liv innan han
lämnade San Francisco, och nu hade han varit nog
oskicklig att dö vid resans början, varigenom Ulv Larsen fick
otillräcklig besättning.

Det är överflödigt att nämna, åtminstone för mina
vänner, att jag kände mig upprörd. Svordomar och
allt slags ohyvsat tal hade alltid varit mig motbjudande.
Jag fick en kväljande känsla, ett slags yrsel, som nästan
kunde kallas svindel. Jag hade alltid tänkt mig döden
präglad av högtidlighet och värdighet — fridfull i sig
själv och åtföljd av upplyftande ceremonier. Men
döden i dess dystrare och hemskare former var
någonting, som jag aldrig förr hade skådat. Jag upprepar,
att medan jag fullt uppskattade den vilda kraft, som
röjde sig i denna ström av hemska förbannelser, som
flödade över Ulv Larsens läppar, kände jag mig
obeskrivligt upprörd. Den sjudande lavaströmmen var
tillräckligt het för att verka förbrännande, och det

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free