Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupt medveten om, hur idiotiskt det var, att jag
diskuterade saken alls.
»För ert uppehälle?»
Det var någonting så imperatoriskt och dominerande
hos honom, att jag kände mig helt tagen — »stukad»,
som Furuseth skulle ha uttryckt sig — alldeles som ett
barn, som darrar inför en sträng skolmästare.
»Vem föder er?» ljöd hans nästa fråga.
»Jag har räntor», svarade jag modigt— och kunde
ha bitit mig i tungan i nästa sekund. »Men allt detta
— ni får ursäkta, att j ag säger det — har inte det ringaste
att göra med orsaken, varför jag önskade att få tala
med er.»
Men han fäste ingen uppmärksamhet vid min
protest.
»Vem har förtjänat kapitalet? Vad? Jag trodde
just det. Er far. Ni står således på döda människors
ben. Ni har aldrig haft några egna. Ni skulle inte
kunna uppehålla er på egen hand mellan två
soluppgångar — inte kunna själv skaffa er mat att fylla er
mage med för tre mål. Låt mig se på er hand!»
Den kolossala kraften som låg gömd inom honom,
måste ha rört på sig ch verkat helt hastigt, eller också
måste jag ha domnat av för ett ögonblick, ty innan jag
hade klart för mig, vad som skedde, hade han tagit
ett par steg framåt, fattat tag i min högra hand och
lyft upp den för att beskåda den. Jag försökte dra
handen tillbaka, men hans fingrar slötos allt hårdare,
utan synbar ansträi gning, så att jag trodde att min
hand skulle krossas. Det är svårt att upprätthålla
sin värdighet under sådana omständigheter. Jag
kunde ju icke slingra mig och kämpa emot som en skol-
Var g-Lar sen. 3.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
