- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
134

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som är detsamma som längtan att få leva, skulle
flamma upp, och ni skulle kämpa för ert liv. Vad? Jag
läser redan nu dödsfruktan i edra ögon! Ni fäktar
med armarna i luften. Ni uppbjuder hela er lilla
styrka för att få leva. Er hand griper om min arm,
fastän det känns så föga, som om en fjäril hade slagit
sig ned på den. Ert bröst häver sig, tungan sträckes
ut ur munnen, ansiktet blir blåaktigt och ögonen rinna.
’Jag vill leva, leva, leva!’ ropar det inom er, och ni
vill leva här och nu, inte efter döden. Ni tvivlar
kanske på er odödlighet, vad? Hahaha! Ni är inte
fullt säker på den, inte. Ni vill inte riskera att bli
lurad. Det här livet är det enda ni kan vara säker
på. Men det blir mörkare och mörkare omkring er.
Det är dödens mörker — upphörandet av vara till,
att känna, att röra sig — som tätnar omkring er,
sänker sig över er, tornar upp sig framför er. Och edra
ögon bli stillastående och glasartade. ]\Iin röst
ljuder så svagt i edra öron, som om jag befunne mig på
långt avstånd. Ni kan inte urskilja mina anletsdrag.
Och ändå kämpar ni ännu för att göra er fri från mitt
grepp. Ni sparkar också? Er kropp går i vågor
liksom ormens. Och bröstet häves ... Ja, att leva,
leva, leva ...»

Jag hörde ingenting mer. Mitt medvetande
uppslukades av det där mörkret, som han så träffande
hade beskrivit, och när jag återkom till sans, låg jag
utsträckt på durken. Ulv Larsen rökte sin cigarr och
betraktade mig med det välbekanta nyfikna uttrycket
i sina ögon.

»Nå, har jag övertygat er nu?» frågade han. »Se
här, drick litet av detta. Jag vill göra er några frågor.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free