Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en så ädel känsla, så skulle jag betyga er min djupa
tacksamhet.»
Jag kände mycket väl till det enkla medicinförråd,
som Ghost medförde, och medan jag värmde vatten
på kaminen och gjorde allt i ordning för att sköta om
Larsens sår, gick han där skrattande och pratande
och undersökte sina skador med fundersam min.
Jag hade aldrig förut sett hans kropp blottad, och
jag måste tillstå, att denna syn hos mig väckte
häpnad och beundran. Jag har aldrig haft någon
benägenhet att sjunga köttets lov — långt därifrån.
Men jag har tillräckligt artistiska tendenser för att
uppskatta det underbara.
Jag blev som förhäxad av de fullkomligt
harmoniska linjerna hos Ulv Larsens gestalt och av vad jag
kan kalla dess förfärliga skönhet. Jag hade nyss förut
sett männen därnere i skansen. Många av dem hade
präktiga muskler, men det hade alltid varit något
fel med dem alla — otillräcklig utveckling på någon
punkt och överdriven utveckling på en annan —• någon
krökning eller förvridning, som störde symmetrin —•
för korta eller för långa ben — för seniga och knotiga,
eller tvärtom. Oofty-Oofty var den ende, som hade
fullt harmoniska linjer, men det vackra hos dem
kunde nästan kallas kvinnligt.
Ulv Larsens gestalt var däremot en urbild av
manlighet, nästan gudomlig i sin fulländning. Då han
gick omkring eller lyfte upp sina armar, såg jag, hur
hans väldiga muskler spändes och rördes under den
glänsande huden. Jag har glömt att omtala, att det
endast var ansiktet som var bronsfärgat. Tack vare
hans skandinaviska härkomst, var hans kropp så vit
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
