- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
257

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skrivbar luftighet -— nalkades en liksom ett svävande
dun eller som en fågel med ohörbar flykt.

Hon påminde också om sachsiskt porslin, och jag
erfor ett ständigt intryck av vad jag kan kalla hennes
bräcklighet. Alldeles som då jag första gången
fattade hennes arm för att hjälpa henne ned i kajutan, så
var jag ständigt beredd på att få se henne krossas,
om hon skulle råka ut för våld eller hård behandling.
Aldrig har jag sett kropp och själ i så fullkomlig
harmoni. Så som kritiken har skildrat hennes vers —•
sublim och spirituell — så kan man också skildra hennes
person. Hennes kropp tycktes ha allting gemensamt
med hennes själ, äga alldeles samma attribut och
länka den samman med livet genom de lättaste bojor.
Hon trampade verkligen jorden så lätt som möjligt,
och det fanns föga av kraftig materia i hennes
konstitution.

Hon var en slående kontrast till Ulv Larsen. Var
och en av dem var ingenting som den andra var,
allting som den andra icke var. En morgon gav jag
akt på dem, medan de gingo av och an tillsammans på
däck, och jag tyckte, att de kunde betraktas som
evo-lutionsskalans yttersta spetsar — den ene som en
kulmination av all vildhet, den andra som en fulländad
produkt av den finaste civilisation. Ulv Larsen ägde
visserligen en ovanlig intelligens, men denna
intelligens var uteslutande riktad på att uppöva hans vilda
instinkter och gjorde honom endast så mycket
farligare som vilde. Han hade präktiga muskler och en
kraftig kropp, men fastän hans gång uttryckte den
fasthet och bestämdhet, som kännetecknar
naturmänniskan, var den ingalunda tung. Då han lyfte

Varg-Larsen 17.

257

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free