Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Geopolitiska problem II. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda; men i Lists vida syn försvinner detta som en
tillfällighet gentemot de starka intressen som förbinda
alla tre kejsarrikena från Nordsjön till Persiska viken
och från Dünkirchen till Riga. Denne man, om hvilken
en biograf yttrar att ”hans tacksamma fosterland satte
själfmördarens revolver i hans hand” (1846), hyllas
nu med rätta som ”Prophet des neuen Deutschland”
(Kumpmann 1915), och kan genom detta initiativ
betraktas som den andlige fadern till den
världshistoria, som nu fått sitt blodsdop i världskriget.
Ett praktiskt framskridande på den af List
utpekade vägen var icke möjligt förrän Österrike-Ungern
och Tyskland kommo på samma sida i den storpolitiska
uppställningen, hvilket skedde genom förbundet 1879.
Nu, vid midten af 1880-talet, togo tankarna på en
sydöstlig orientering ny fart; ropare voro framför
andra Paul Dehn i ett flertal arbeten 1883—86 (se
”Von deutscher Kolonial- und Weltpolitik”, 1907) och
Sprenger i en skrift 1886 om ”Babylonien, das reichste
Land in der Vorzeit und das lohnendste
Kolonisationsfeld für die Gegenwart”. Några år senare riktade
Kærger uppmärksamheten på ”Klein-Asien, ein
deutsches Kolonisationsfeld” (1892). Man fäste sig
framför allt vid det faktum, att här låg vid Europas husknut
ett härligt produktionsområde som ännu undgått de
gamla stora kolonistaternas uppmärksamhet; för öfrigt
dominerade alltjämt den af List angifna ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
