Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sociopolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historien. När jag i första upplagan af
"Stormakterna" 1905 först framställde den som en lag i det
moderna politiska lifvet, så mötte jag endast ringa
förståelse; "Manchesterläran" om frihandeln satt
ännu mångenstädes i orubbadt bo, och det var mycket
rimligt om sådana traditionella föreställningar gjorde
blicken skum för betydelsen af en strömning som i
verkligheten betecknar en direkt opposition däremot.
Autarkien, eller förmågan att af landets egna naturliga
tillgångar förse folkets väsentliga behof, är ju till
själfva sitt begrepp en sådan nationalistisk reaktion
emot det kosmopolitiska frihandelsidealet, som
innebär att man köper hvar man får billigast utan
afseende på riksgränser. Vi skola också finna, att
världskriget på en af sina afgörande punkter just är
en kamp för frihandelsidealet gentemot dessa
nationella strömningar i den ekonomiska politiken. Men
först ägnar det sig att studera de autarkiska krafven
direkt och se, huru starkt de på sina håll fördjupa
de motsatser som vi redan sett öppna sig på geo- och
etnopolitiska områden.
Vid denna betraktelse bortfalla Frankrike och
Österrike-Ungern, hvilka makter i detta hänseende
icke erbjuda något särskildt anmärkningsvärdt, och
blicken stannar åter vid de tre hufvudparterna allena,
världskrigets ledande viljor, Tyskland, Ryssland och
England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
