Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Författnings- och kulturpolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstitutionella sammansättning af stats- och folkvilja,
med sin harmoni mellan agrara och industriella
intressen — då är det nya Tyskland icke bara, ett
mellanled dem emellan, utan ett öfverled. Det
betecknar syntesen i utvecklingen, hvartill såväl ancien
régime som franska revolutionen tjänat som
förberedelser.
Härmed höjer sig perspektivet in i själfva
världsåskådningarnas rymd. När den franska
revolutionens män utropade öfver världen sitt stora
ord om de "mänskliga rättigheterna", svarade en
djup stämma från Tysklands bortersta vrå, från
den gamla preussiska hufvudstaden Königsberg, det
andra stora ordet plikt. Var det icke den
germanska anden — var det icke syntesen, som redan
då anmälde sig i latent opposition mot det
romanska frihetsidealet? Men icke förrän efter fem
kvarts sekel, sedan revolutionen i individualismens
namn fullgjort sitt värf gentemot sin direkte
motståndare, det absoluta statstvånget, icke förrän nu har det
kommit till aktuell konflikt dem emellan. Det är den
vi se i världskriget: en kamp mellan Jean Jacques
Rousseau och Immanuel Kant — och den är icke
mindre storartad eller bitter, därför att Rousseau i
kampen fått till bundsförvandt å ena sidan Herbert
Spencer, å den andra sin gamle fiende i gestalt af
Pobjedonostseff...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
