- Project Runeberg -  Vårt folk och kristendomen /
40

(1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herbert Widman: Välgörenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intet nyttigt arbete utför från måndags morgon till
lördags kväll, bryter sålunda mot Guds bud likaväl som
den, hvilken arbetar på söndagen. Och den, som
hjälper till att hålla en människa kvar på lättjans väg, gör
ju sig medskyldig i hans synd. Men detta göra vi
genom att gifva allmosor åt arbetsföra lättingar.

(Kursiv. af mig). Det heter ju: »Fåfäng gå lärer mycket
ondt». »Lättjan är alla lasters moder».

Men om man inte genom sitt allmosegifvande stöder
lättingar och yrkestiggare, hvilken annan uselhet kan
man icke lägga hyende under, när man icke öfvar
någon kontroll öfver sitt gifvande, utan ger bara på god
tro. Huru mycken förställning, svek och bedräglighet,
skrymtaktlighet och hyckleri, ja, hvilka grofva lögner
kunna icke gömma sig bakom den beskedliga, om
sådan nöd vittnande, till sådant ömt medlidande
uppväckande ytan! Hvilka alla upptänkliga knep kan man
inte hitta på! Bara ett litet exempel: En kväll på
Kungsträdgårdsgatan i Stockholm mötte jag en gammal
gumma, som med den jämmerligaste ton bad om 10
öre till en spårvagnsbiljett, ty hon orkade ej gå hem.
Det råkade vara alldeles i närheten af en hållplats, där
i samma ögonblick två spårvagnar möttes. Jag bad
henne då stiga upp på den hon skulle följa med, så
skulle jag betala hennes biljett. Men då visade det
sig att hon inte ville följa med någondera. Hon fick
i stället brådt att vika undan mig. Hon var en
bedragerska, äfven den gamla, som syntes gå på grafvens
brädd. Nog är det för oss själfva bra nedsättande, om
vi skola på det sättet låta oss dragas vid näsan. Men
ännu sorgligare är den moraliska skada vi tillfoga
dem, som vi så låta bedraga oss.

*     *
*



Vilja vi ta det allvarligt med vår välgörenhet och
göra verkligt gagn med de penningar, som vi offra på
barmhärtighetens altare, då få vi gå till väga på ett
förnuftigare sätt. Vi måste få utrönt, om den, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:02:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartfok/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free