Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Sebardt: Om späda barns vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
tunna i Florens och 1804 blef det Frankrikes tur att få
sin första svängtunna. Sådana förekommo äfven i
Österrike, Ryssland, England, Tyskland och Danmark,
men spelade på dessa håll ej någon mera betydande
roll. I Frankrike, Italien och Portugal kommo däremot
dessa svängtunnor att få en mycket stor betydelse. År
1811 utfärdades ett dekret i Frankrike, att hvarje
arron-dissement (motsvarande ungefär våra län) skulle hafva
en upptagningsanstalt med svängtunna, och skulle från
denna upphämtade barn sedan utackorderas till
lämpliga familjer. Hittebarnens antal steg naturligtvis
genom en sådan förordning högst betydligt. Idéen hade
ju härigenom urartat, Innocentius mening hade varit
att söka skydda de värnlösa barnen, nu blef i stället
svängtunnan till för att på ett bekvämt sätt låta
föräldrarna försumma en af deras heligaste förpliktelser.
År 1809 fanns det 45,000 offentligt underhållna barn i
Frankrike, år 1833 hade antalet ökats till 129,629. Att
antalet hittebarn steg till en sådan höjd, berodde också
tiil ej oväsentlig del därpå, att gifta mödrar nedlade
sina barn i svängtunnorna och sedan mottogo dem åter
såsom af staten utackorderade. Detta ofog sökte man
stäfja därigenom, att man började utackordera barnen
på orter, långt aflägsna från den trakt, där de lagts
ned. Följden åter häraf blef, att kostnaderna för
barnens utackordering blefvo högst betydliga, och 1870
blef därföre sv ängtunnornas saga all uti Frankrike,
och samtidigt försvann den ock i öfriga romerska
länder.
Hittebarnhus däremot anordnades i de flesta
europeiska länderna och sådana existera såsom bekant
alltfort. Att dessa hittebarnshus dock långt ifrån bildade
nägon garanti för, att det där upptagna barnet skulle
komma att lefva och utveckla sig till en frisk och sund
människa, visar sig bland annat däraf, att ännu så sent
som på 1870-talet i Paris* hittebarnshus mer än hvart
annat barn i första lefnadsåret dog (dödlighetsprocent
— 57 %). Samma var förhållandet i Wien, där
motsvarande sifra 1871—80 var 52 %. Men vi måste dock ihåg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
