Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Hult: Husförhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husförhör.
Husförkör äro en för svenska kyrkan egendomlig
inrättning, som särskildt under gångna tider kar haft en
särdeles stor betydelse för främjandet af läskunnighet
och kristendomskunskap bland vårt folk samt för
stärkande af hemlifvet och ansvarskänslan i våra
församlingar. Dessa förhör, som turvis höllos i husen inom
ett visst område (husförhörsroten), leda sin upprinnelse
från de i början af 1600-talet införda katekesförhören
i kyrkorna, då folk samlades en kalf timme före
högpredikan för att lära katekesen utantill. Vissa kuskåll
eller byalag inkallades för hvarje gång. Både gamla
och unga instämdes, i synnerhet de senare, och alla
fingo läsa.
Emellertid var det icke alltid så lätt att få folket
samladt till kyrkan. Många inställde sig keller icke
på kallelse. Då flyttade man förhören till hemmen.
Därigenom fingo de personer tillfälle att komma med,
som voro hindrade att infinna sig vid kyrkoförhören,
och man kunde äfven nå dem, som tredskade ock voro
försumliga. Husförkören blefvo på detta sätt ett band,
som knöt prästen vid församlingen på ett, kan man
säga, närgånget personligt intimt sätt.
Redan 1596 beslöt Domkapitlet i Uppsala, att
prästerna skulle hålla husförhör eller Skriftresor; och fram på
1650-talet finna vi dem praktiserade i Västerås stift
genom den nitiske biskopen Laurelii inflytande.
Allmänt jiäbjudna blefvo de först genom lagen af den 12
jan. 1726 (Konventikelplakatet).
De fingo ej omfatta flera kus eller gårdar, än att
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
