Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Melander: Vi och vårt arbete - 1. Litet historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
(Ps. 128: 1—2). Nya testamentet häfdar ännu tydligare
arbetets ära. Jesus själf var en kroppsarbetare ända
till sitt 30: de år. Sina apostlar tog han ur
kroppsarbetarnas skara. Paulus, som var en lärd jude, hade i
likhet med sina stamfränder, äfven i de högsta
samhällslagren, lärt sig ett handtverk som lian ock öfvade
(Apg. 18: 3). Och huru kraftigt betonar ej lian arbetets
betydelse! Efeserna manar han till arbete, så att de må
ha att dela med sig åt den behöfvande (Ef. 4: 18) —,
Tessalonikerna bjuder han att sätta en ära i att arbeta
med sina händer (1 Tess. 4: 11). Blott den som vill
arbeta har rätt att lefva (2 Tess. 3: 10). Dem som icke
arbeta, förmanade han genom Herren Jesus Kristus att
arbeta i stillhet och äta sitt eget bröd (2 Tess. 3: 11—12).
Kristendomen, som förkunnar hvarje människas
oändliga värde och allas likhet inför Gud, ställer
kroppsarbetaren lika högt som hvarje annan. Så liar den inifrån
upplöst slafveri-institutionen (jmfr Filemonsbrefvet v.
16). I motsats till antiken bjöd den äldsta kristna
kyrkan sina mest ansedda medlemmar, biskopar ocli
präst-byterer och idka ett handtverk. Så var kroppsarbetet
ej längre en trältjänst, skadligt för andens lif. Det
var tvärtom en gudstjänst och ett medel att fostra
själen för himmelriket. Denna kristliga värdering af
arbetet behärskade ock den äldsta medeltiden. De kloster,
som då grundlades i Västerlandet, hade äfven till
uppgift att fostra folken till arbetslust och
arbetsskicklighet. Häri ha de haft en ofantlig betydelse just för de
folk, som nu äro kulturens bärare. Men i den senare
medeltiden förändrades ställningen. Då trängde det
hedniska föraktet för kroppsarbetet in i kyrkan. Man
lärde, att den som ville nå en högre gracl af helighet
och salighet, måste draga sig undan vanligt arbete och
uteslutande ägna sig åt bön, fasta och betraktelser. Det
jordiska arbetet vardt åter — såsom i antiken — ett
hinder för ett rikare andligt lif. Emellertid måste ju
en del af människorna arbeta för att skaffa föda åt sig
och de särskildt heliga. Äfven de kunde ju vinna
salighet men blott en lägre grad däraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
