Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O. Wågman: Det nyaste psalmboksförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärer tycka för mycket ändradt, man ville helst ha sina
gamla, kända psalmer orörda, andra lära säga: för
litet, särskildt mena dessa, som så säga, borde allt
ålderdomligt bort i en modern sångsamling; de förra
glömma, att psalmboken är afsedd äfven för kommande
generationer, och att hvad som redan nu är antikveradt
måste bli det för dessa i allt högre grad, de senare,
att psalmboken är afsedd äfven för det nuvarande
släktet, hvaraf så många äro vana vid och lärt sig att
älska de kända psalmerna just i den form, de hafva i
nu gällande psalmbok. Kommittén har måst hålla sig
till medelvägen, densamma som Wallin valde, utesluta
eller rätta, hvad som påtagligen var oriktigt och
föråldradt, men låta det kvarstå, som ännu tillhörde det
lefvande språket och var för alla förståeligt. För min
del anser jag dock, att kommittén kunnat och bort gå
något eftertryckligare tillväga; en del egendomliga
uttryck, otillfredsställande rim och ordställningar samt
örat stötande accentueringar hade då kunnat undvikas,
utan att något väsentligt af de gamla psalmernas
ursprunglighet behöft gå förloradt.
När man genomgår de nytillkomna psalmerna
kommer man till en något öfverraskande erfarenhet; den,
att af en öfversättare kräfves ej mindre
språkvirtuositet och poetisk finkänslighet än af den originale
skalden. De nya originalpsalmerna utmärkas som oftast
af en ren och klar diktion, stundom med högstämdt,
stundom med innerligt tonfall; i öfversättningarna
finner man däremot ej alltför sällan egendomliga eller
oklara uttryck och bilder, hvilka långt ifrån pryda de
vackra sångerna. Förhållandet är lätt förklarligt:
förklaringsgrunden ligger i den stora olikheten i fråga
om uttryckssätt, bildspråk och uppfattning af hvad
som var poesi mellan vår tid och 1500- och 1600-talen,
från hvilka senare århundraden en så stor del af de
tyska psalmerna äro hämtade. Därför bli också sådana
praktpsalmer som n:r 32, 72 och 88 de svåraste att
ikläda svensk dräkt, och ehuru sedan lång tid tillbaka en
mängd hufvuden och händer hafva härmed flitigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
