Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De svenska landformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska landformerna
hela Sulitelmamassivet är istäckt. Det beror på att det höga
bergområdet ligger så långt åt väster och är starkt utsatt för
de fuktiga atlantvindarna. De båda glaciärerna Salajekna och
Stuorajekna har båda en yta av omkring 15 km2, vilket är
mycket för svenska förhållanden; Helagsjökeln, som ändå inte är
någon av de minsta, är 0,74 km2. Till Sulitelma brukar man också
räkna den stora platåjökeln Ålmajalos. Med sina 22 km2 är
den vårt lands största glaciär. Allt är ju relativt. Bredvid den
norska Svartisen, som inte är så värst avlägsen och som mäter
700 km2, är Ålmajalos liten. Men i jämförelse med Grönland
blir också Svartisen liten.
Ett annat svenskt jökelrekord innehas av S a r e k. Där finns
nämligen omkring ett hundra glaciärer, vilket är mycket mer
än i något annat svenskt fjällområde. Där finns också ett rikt
urval av olika jökeltyper. Där utbreder sig platåjökeln
Telma-Ålkatj, som täcker en stor högslätt med ett sammanhängande
snöfält, från vilket glaciärtungor skrider ner åt olika håll. Där
finns daljöklar av olika slag. Många av dem är "hängande”. Det
betyder att de ligger i sidodalar, som mynnar ett stycke upp på
sidan av huvuddalen. Denna har blivit överfördjupad under en
starkare nedisning i gången tid.
Om vi slutligen ser på de nordligaste fjälltrakterna, så finns
det i Kebnekaise med omnejd ett 60-tal jöklar och i
trakten närmast intill Torneträsk ungefär lika många. Den största
av dessa är Kårsoglaciären, tre km lång och en km bred. På
norra sidan av Torneträsk finns bara en liten glaciär.
Vårt lands glaciärer har under 1900-talet blivit undersökta
av många vetenskapsmän. Den svenska glaciärforskaren
framför alla är Axel Hamberg, som tillbragte en lång följd av somrar
uppe i Sareks fjällvärld. Ett par detaljer av hans arbete må
anföras här. Det var mycket litet känt om
nederbördsförhål-landena i dessa trakter. Hamberg beslöt att utforska dessa och
skaffa sig kännedom om glaciärernas hushållning med den
fallna snön. Han behövde några instrument som under vintern
kunde registrera nederbördsmängden. Vanliga regnmätare
dugde inte alls. Hamberg konstruerade långa stålrör, som han
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
