Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. De svenska floderna - Flodernas hushållsbudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska floderna
stått i trakter där terrängen är mycket flack och de unga
floderna ännu så att säga söker sig fram i ovisshet. Dessa
underliga flodförgreningar blir dock inte gamla. Den ena armen
kommer snart att gräva en djupare dalgång än den andra. Då får
den övertaget och den andra blir torrlagd.
Flodernas hushå 11 sbudget
En flod rinner och rinner. Tar den framilande
vattenströmmen aldrig slut? På vad sätt regleras den stora
vattencirkulationen i naturen?
En flod, eller rättare sagt ett flodområde, har sina inkomster
och utgifter, och man kan göra en budget för ett flodområdes
vattenhushållning under en viss period. Det blir tre stora
huvudposter i denna budget. På inkomstsidan kommer
nederbörden och på utgiftssidan avdunstningen och avrinningen. Den
utgift som först måste bestridas är avdunstningen. Den låter inte
pruta med sig. Vad som blir kvar när avdunstningen fått sitt blir
det avrinnande vattnet. Nu växlar både nederbörd och avrinning
högst betydligt i olika delar av landet. I Sydsverige är
nederbörden större väster ut än öster ut. I Nordsverige är
nederbörden mycket stor i fjälltrakterna men liten i skogsområdet.
Avdunstningen är större i landets södra och varmare delar än
i den kyliga norden. Det beräknas att avdunstningen i södra
Sverige uppgår till omkring 350 mm och i norra Sverige till
250 å 300 mm om året. Ifall den årliga nederbörden vore mindre
än dessa mått skulle det tydligen inte bli något vatten kvar att
rinna bort, utan floderna skulle tidvis torka ut. Sådana floder
finns det gott om i jordens torra trakter men inte i vårt land.
Här är nederbörden alltid större än avdunstningen.
Hur mycket blir det då kvar för avrinningen? I de
nordsvenska flodområdena, där nederbörden är kraftig och
avdunstningen relativt liten, blir mer än hälften kvar, vanligen
60—70 procent. De halländska älvarna, som rinner på den
nederbördsrika västsluttningen av landet, får ta hand om 50—
55 % av nederbörden, medan t. ex. Emån, som rinner utför den
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
