Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
Efter detta erkännande har man rätt att konstatera några
betydande nackdelar hos det svenska klimatet. Det har sagts
att ur jordbrukarens synpunkt är den svenska sommaren för
kort, vintern för lång, våren för torr och hösten för våt. Den
klimatiska sommaren, alltså den tid då medeltemperaturen är
över +10°, är i sydligaste Sverige nära fem månader men i
Norrbotten mellan två och tre. Om den s. k.
vegetationsperioden bestämmes som tiden mellan vårsådd och potatisskörd,
blir den för Norrbotten 109, för Svealand 142 och för
Götaland 150—155 dagar. Det är denna tid som utgör våra odlade
växters egentliga arbetstid. Den långa vintern är i sig själv
ingen olycka, men den förkortar våren och hösten på ett
mycket opraktiskt sätt. Tiden för vårens och höstens arbete med
jorden blir kortare ju längre norr ut man kommer, och detta
inverkar på jordens brukningssätt. I norr blir det svårare att
ha jorden odlad, man måste ha en allt större del av den
gräsbärande, och därför blir boskapsskötseln mera dominerande i
de nordliga landskapen.
Att sommarvärmen är utmätt i knappaste laget får man ibland
en påminnelse om genom nattfrosten. Ett kortvarigt
temperaturfall till några minusgrader kan vålla en stor förstörelse.
Vårens nattfroster är farligast i södra Sverige. I Norrland gör de
ringa skada, ty när de inträffar är växtligheten inte så
utvecklad att den kan fördärvas. Norrlands fruktade nattfroster
inträffar på hösten, då sädeskornen ännu är mycket känsliga.
"Folk som vid öknens barm växt upp och med besvär en
knapp och oviss skörd från frusen torva skär”, sjöng Tegnér. För
det nutida Sverige innebär dessa ord visserligen en överdrift.
Men vi ska inte glömma att ett av de viktigaste geografiska
särdragen för vårt land är att det kalltempererade bältets alla
kulturväxter har sin nordliga odlingsgräns här. Till sydgränsen
är det mycket långt. Vårt land är beläget i gränszonen mellan
den odlingsbara delen av jordklotet och polartrakternas
ödemarker. I ett sådant land blir de mänskliga krafterna tagna i
anspråk till det yttersta. De svenska odlarnas möda under
tusentals år har inte bara skänkt segrar. Varje landskaps historia
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
