- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
167

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jorden och vad den ger

har bygden fått ett alldeles nytt utseende, i andra fall är
odlingens insats knappast märkbar. Man vinner ökad klarhet över
detta förhållande, om man delar upp landet i ett antal
bygde-typer, ordnade efter odlingens omfattning. C. J. Anrick har
verkställt en sådan uppdelning i anslutning till sin karta över
Sveriges åkerareal år 1920. Han får fram fem olika slags
områden: helåkerbygd, åkertät bygd, åkergles bygd, åkerfattig
bygd och fjällområde.

Helåkerbygden är sådana områden, där praktiskt taget all
mark ligger under plog, utom gårdsplatser och vägar, och där
skogsmark och ängsmark saknas. Denna bygd, där landet är
en sammanhängande åkeryta, omfattar en mycket liten del av
Sverige, men det intressanta är att den finns alls. Slätten i
sydvästra Skåne är den största svenska helåkerbygden, de övriga
är Kristianstadsslätten, södra Hallands slättbygd upp till
Halmstad, Östergötlands silurslätt, den dalsländska slätten och ett
par mindre områden i Västergötland.

I den åkertäta bygden spelar åkern alltjämt huvudrollen, men
det finns också stora ytor av annan mark och skog så att det
räcker till husbehov men inte till verkligt skogsbruk. De
åkertäta bygderna träffas huvudsakligen kring de mellansvenska
sjöarna. Dit hör sålunda det mesta av Vänerslätten och dess
värmländska utlöpare i Klarälvs-, Fryks- och
Glafsfjordsdalarna, dit hör slättbygderna i Närke, Västmanland och
Uppland, större delen av Sörmland samt Hallands och Bohusläns
kustområden. Nordsveriges största åkertäta bygd är
Tuna-slätten i Dalarna. I övrigt har det i norra Sverige uppstått
åkertäta bygder på de smala sedimentplatåerna i de större
älvdalarna.

I den åkerglesa bygden är åkerarealen relativt obetydlig, och
jordbruket går vanligen hand i hand med skogsbruket. Det
största området med åkergles bygd är det sydsvenska inlandet,
ett annat sträcker sig utefter hela den norrländska kusten.

Den åkerfattiga bygden består av stora skogsmarker, där
smärre bygder ligger inströdda likt små punkter. Dit hör större
delen av det nordsvenska skogslandet, från finska gränsen söder

167

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free