Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Rågen och vetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och. vad den ger
Rågen och vetet
Vad gör man på en svensk lantgård? Vad växer det på
jorden? Vilka djur har man i ladugården? Vi ska se.
Först och främst gäller det vårt dagliga bröd. Därför plöjer,
harvar och göder bonden sina åkrar, så att de ligger där
vackert bruna, beredda att i sin mjuka mylla ta emot den
livgivande sådden. Därför ser vi de svenska åkerfälten sent på
hösten och tidigt på våren klädda i den ljusa grönska som
låter jorden drömma om vad som skall komma. Därför vajar
den resliga rågen och det gyllene vetet under ljusa
sommarskyar, och därför är skördetidens bråda veckor fyllda av arbete
från tidig morgon till sen kväll. Från lantmannens gröna och
blommande rike skall brödets heliga gåva sändas ut till alla
svenska hem.
Av den svenska åkerjorden använde man år 1937 13,3% till
odling av brödsäd, d. v. s. vete och råg. Därav fick vetet 8 och
rågen 5,3 %. Den mest utpräglade vetebygden i riket är
öst-götaslätten med en veteareal av 18,e%. Att den skånska
sydvästslätten kommer som nr 2 med blott 15,7 % beror på att
sockerbetorna där tar upp 14 % av åkerjorden. Rågens främsta
områden är Blekinge, de skånska mellanbygderna,
Kalmar-slätten och Öland med en areal av 10—14%. Höstvetet är
ungefär fyra gånger vanligare än vårvetet, och höstrågen
tjugufem gånger vanligare än vårrågen.
Vid normal skörd är Sverige numera självförsörjande i fråga
om brödsäd. De årliga skördarna under 1930-talet har gett
ungefär en million ton vete och råg, och det räcker till både
konsumtion och utsäde. Ännu så sent som omkring 1910
importerades till Sverige mera vete än som odlades i landet och
dessutom en del råg.
Ett annat märkligt faktum är vetets snabba segertåg inom
det svenska jordbruket. Sedan 1860-talet har de svenska
veteskördarna mer än tiodubblats. Rågen var förut den
dominerande brödsäden, och vetebrödet var lyx. I slutet av 1920-talet
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
