- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
218

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogen och vad den ger

med de stora samhällena Husum, Domsjö och Köpmanholmen.
Sen är vi framme i Ådalen, där en lång rad av sågverk och
cellulosafabriker har anlagts vid Ångermanälvens
mynnings-fjärd, särskilt på den västra stranden. De största
bebyggelsecentra är Kramfors med över 7 000 och Bollsta med 4 000 inv.f
men egentligen är det en sammanhängande tätbygd som
sträcker sig två mil utefter älven. Ännu mera imponerande är
Sundsvallsbygden, som sträcker sig halvannan mil åt både norr
och söder och bildar en sammanhängande, stadsliknande
tätbygd med mer än 50 000 inv. Vid Ljusnans mynning ligger den
stora träbruksbygden söder om Söderhamn med Ljusne,
Bergvik, Marmaverken, Sandarne. De stora timmermängderna som
kommer med Dalälven går dels til Skutskär vid älvmynningen,
dels till de stora verken i utkanten av staden Gävle: Bomhus,
Kastet och Karskär. Slutligen har vi Klarälven och de övriga
vattendragen som leder de värmländska skogarnas timmer till
Vänern. De största träbruken i Värmland är Deje och
Fors-haga vid Klarälven, Skoghall utanför Karlstad samt Edsvalla
och Grums längre väster ut. Här möter vi en motsvarighet vid
Vänern till den stora bottniska träbruksbygden, en värmländsk
"guldkust”, som i så måtto skiljer sig från den norrländska,
att också inlandet är industrialiserat och översållat med små
träbruk.

Hur ställer det sig, om vi från Norrland och Värmland styr
färden till de sydligare landsdelarna? Där har det aldrig
uppstått någon ny bebyggelse som kan jämföras med den
norrländska kustbygden. Sågverken i Sydsverige har i regel inte
arbetat för export. De ligger ju i ett ganska tättbebyggt land
och får sälja sina varor på nära håll. De har därför växt upp i
den gamla bygden. Ett sågverk i södra delen av landet kan ha
anlagts i samband med något gammalt järnbruk, det kan ha
efterträtt järnbruket, när detta har nedlagts, det kan också ha
placerats i bra trafikläge vid en järnvägsknut. Den sydsvenska
träindustrin är därför utströdd i mindre enheter över större
delen av landet. Av samma typ är också den jämtländska
träindustrin.

218

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free