Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnet
numera Kosta med 850 inv., Orrefors med 650, Pukeberg invid
Nybro, Boda, Flerohopp, Johansfors, Åfors, Målerås, Skruv,
Alsterbro, Rosdala, Gullaskruv, Hovmanstorp,
Strömbergs-hyttan, Idesjö, Ekenässjön och Elme. I de två socknarna
Eke-berga och Helleberga, där de flesta glasbruken är belägna, lever
omkring två tredjedelar av befolkningen på arbetet med glaset.
Vad beror det på att denna småländska skogstrakt har blivit
en glasbruksbygd, som tål att jämföras med Thüringen?
Tillgång på råvaror kan det inte vara, ty de viktigaste råvarorna
för glasindustrin är sand och soda, och bägge måste införas
från utlandet. En gynnsam förutsättning är däremot den goda
skogstillgången. Det går åt mycket bränsle i en glashytta. Ur
skogen får man också ett billigt emballage. De många små
vattenfallen har varit till nytta, även om vattenkraften spelar
mindre roll för glasbruken än för andra industrier. Alla dessa
betingelser skulle dock inte ha skapat en glasindustri, om inte
ett personligt initiativ hade tagits. Det var landshövdingarna
i Kronobergs och Kalmar län, Koskull och Staél von Holstein
som anlade Kosta och uppkallade det efter sina egna namn.
Sanden framställdes då av den kvarts som fanns i trakten, och
skogen gav bränsle. Tyska arbetare engagerades och tillförde
nödig sakkunskap. De senare glasbruken grundades i allmänhet
av arbetare eller arbetsledare från de äldre bruken. Det var
alltså den erhållna yrkesskickligheten, som kom att verka som
en geografiskt utbredande kraft. Glasblåsarens yrke gick
vanligen i arv från far till son, och den personliga skickligheten
spelar mycket stor roll i denna industri. Den nutida svenska
glasindustrin tillgodoser inte bara det inhemska behovet, utan
har också skapat en betydande export. De konstnärer som på
den senaste tiden varit verksamma vid glasbruken har lyckats
ge det svenska prydnadsglaset ett internationellt anseende som
det skönaste i sitt slag.
Det glas som kommer från Småland är huvudsakligen
hushålls-, belysnings- och prydnadsglas. Till samma gren av
industrin hör Limmareds och Fåglaviks glasbruk i Västergötland.
Dessutom finns i vårt land två andra typer av glasbruk, näm-
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
