Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Hemslöjd, hantverk, industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemslöjd, hantverk, industri
Produktionen av varor i hemmen kan ske för eget behov
eller för försäljning. Ur geografisk synpunkt är
försäljnings-slöjden av stort intresse. Den har i många bygder varit en
viktig binäring till jordbruket, och den har inte sällan lagt
grunden till en industriell uppblomstring i senare tid. I våra
dagar är denna saluslöjd rätt obetydlig mot vad den var förr,
men den är inte utdöd. Tack vare hemslöjdsföreningarnas
verksamhet har den i många bygder upplevat en renässans.
Hantverket representeras i det nutida samhället av en
mångfald yrken, skräddare, skomakare, snickare, målare, bagare,
plåtslagare o. s. v. Hantverket skiljes från hemslöjden genom
att det bedrives i en särskild verkstadslokal och genom att några
arbetare är anställda i varje företag. Det skiljes från industrin
genom det ringa arbetarantalet, den obetydliga maskinella
utrustningen och genom den föga framträdande differentieringen
i arbetsuppgifterna; chefens arbete är till stor del av samma
art som personalens. I ett storindustriellt företag spelar
maskinerna en större roll, och framför allt är yrkesdifferentieringen
mycket större. När storindustrin bröt igenom var det många
som fruktade att hantverket skulle försvinna. Det blev inte
fallet, åtminstone inte över hela linjen. Många hantverk har
stått sig bra, och nya har kommit till. Vid hantverkets sida
har det uppstått en vitt förgrenad småindustri, och gränsen
mellan dessa företagsformer är ofta svår att dra upp. En
snickare, som har några motordrivna maskiner i sin verkstad och
specialiserar sig på någon viss tillverkning, blir gärna kallad
fabrikör och anses representera småindustrin. Det finns också
arbetsformer som förenar fabriksindustrin med hemslöjden. Dit
hör den hemindustri som förekommer i textilbygderna. Stora
firmor lånar t. ex. ut stickmaskiner till hemmen, där man har
stickningen som bisyssla.
I varje svensk bygd råder en intim växelverkan mellan de
olika produktionsformerna, mellan hemarbete, hantverk,
småindustri och fabriksdrift. Den moderna tekniken skapar
ständigt nya former för denna växelverkan. Det är en av
hem-bygdsforskningens mest lockande uppgifter att följa
arbets
33 Furuskog
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
