Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Hemslöjd, hantverk, industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
steg mot framtiden. Fram till början av 1800-talet tog man
sina textila råvaror från linåkrarna och fårhjordarna. Linne
och ylle, särskilt vadmal, tillverkades allmänt i hemmen, först
för eget behov men under 1700-talet alltmer till försäljning.
"Så väva vi vadmal", och västgötaknallarna tog med sig packor
av vadmal och linne och sålde. Under 1800-talet inträffade två
epokgörande nyheter: bomullen kom in som råvara, och
hemarbetet utvecklade sig till fabriksindustri. I de amerikanska
sydstaterna hade bomull börjat odlas i stora plantager.
Svarta negrer var sysselsatta dagen i ända med att plocka
den vita bomullen, och tack vare den allt livligare
oceantrafiken kunde den nya billiga textilråvaran fraktas till
fjärran länder. Den kom in i Sverige över Göteborg och letade
sig snabbt fram till de gamla vävnadsbygderna, där
bomullsvävningen snart blev viktigare än tillverkningen av linne- och
yllevaror. I början av 1840-talet svarade hemindustrin i södra
delen av Älvsborgs län för 80 % av hela rikets produktion av
bomullsvävnader. Den karga västgötabygden hade blivit ett
svenskt Lancashire, och den erbjuder det storslagnaste
exemplet i hela vårt land på produktionens utveckling från hemslöjd
och familjehushållning till storindustri.
Övergången till fabriksindustri underlättades av det
hemarbete som länge hade bedrivits med "förläggare" som
arbetsgivare. Många av dessa förläggare blev storhandlare, var och
en med något tusental väverskor, som arbetade i sitt hem för
hans räkning. Staden Borås fick allt större betydelse som
handelscentrum för vävnadsbygden. Sveriges första moderna
textilfabrik, Rydboholms konstväveri, anlades år 1834 av den
framstående vävnadsförläggaren Sven Eriksson. Det första
spinneriet anlades år 1853 vid Rydal i Seglora. Vid
fabriksindustrins genombrott var det en stor fördel att det fanns
arbetare, som hade blivit yrkeskunniga genom hemarbetet, och
förläggare, som hade samlat kapital. Bygden erbjöd också några
viktiga naturliga förutsättningar för textilindustri. Där finns
gott om vattenfall. Åarna, som rinner över det hårda urberget
har ett klart vatten, som är utmärkt för varornas beredning. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
