- Project Runeberg -  Om den ursprungliga betydelsen af så kallad stark och svag verbal- och nominalflexion i de germaniska språken med särskildt afseende å den nu varande svenska ordböjningens hufvudarter /
12

(1864) [MARC] Author: Fredrik Widmark - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Allmänna undersökningar om ordböjningens betydelse och förhållande till ordbildningen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förut anförda väsendtligen skild art af stambildning består i
sammansättning, i det genom förening af flere redan
färdige ordstammar bildas nya stammar.

Innan vi sluta detta kapitel, återstår att i korthet
redogöra för tvenne arter vocal-förändring, hvilka i de
Indo-Europeiska språken i allmänhet och serskildt de Germaniska
äro af stor vigt och inflytelse, och hvilka i det följande
förutsättas, i synnerhet vid behandlingen af verbal-böjningen.
— Som bekant är, utgöra de tre korta vocalerna a, i och u
vocal-systemets grundval. Nu kunna, i synnerhet genom
jämnförelse emellan Sanskrit och de yngre beslägtade språken,
en mängd fall uppvisas, i hvilka ett ursprungligt a öfvergått
till i eller u, och en sådan öfvergång kallas försvagning
(Schwächung). Man jämnföre t. ex. Sanskr. aham och Got.
ik (jag); Sanskr. makat, Lat. magnus och Got. mikils;
Sanskr. agnis och Lat. ignis, men Lithauiskt ugnis, Got.
auhns i st. f. uhns; Lat. calco och inculco. — En annan
vigtig vocal-förändring består ursprungligen deruti, att ett a
inskjutes i en stafvelse framföre någondera af grundvocalerna a,
i och w, och åt denna förändring har man gifvit benämningen
vocal-stegring (Steigerung). Sålunda skulle genom
stegring ursprungligen hafva uppstått: aa, ai och au. Men
inskjutningen af a antages äfven hafva kunnat upprepas,
hvarigenom en dubbel stegring uppkommit. Ursprungligen skulle
således förhållandet hafva gestaltat sig så, som följande
öfversigt visar:

Grundvocal Enkel Stegring Dubbel Stegring

A-klassen a aa (â) a + aa eller da

I-klassen i ai a + ai eller di

U-klassen u au a + au eller du

Detta är dock till stor del en blott förmodan. I verkligheten
visa sig de genom stegringen uppkomma ljudförbindelserna å
mångfaldigt sätt förändrade. Så t. ex. öfvergår i Got. a
genom enkel stegring till ê, genom dubbel till ô; således en
anslutning till I- och U-klasserna, förmodligen för att så
mycket bättre utmärka de båda stegrings-arterna. Enkel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 11 21:49:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verbflex/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free