Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet. Naturens röster och huru vi höra dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den utgöres af en rad af på hvarandra följande
sammanstötningar ocli bortstötningar, hvilka följa
tätt på hvarandra genom luften. De
sammanpressade atomerna kalla vi en förtätning, de åtskilda
en förtunning, och då vi tala om längden på en
ljudvåg, mena vi afståndet mellan tvenne
förtätningar a a (fig. 31) eller mellan tvenne
förtunningar b b.
Ehuru hvarje luftatom rör sig ett helt
obetydligt vägstycke fram och tillbaka, kan dock
ljudvågen blifva ganska lång, då många atomer i rad
måste sammanpressas, innan de börja åtskiljas. Då
en man talar i vanlig baston, blifva de ljudvågor,
som han åstadkommer, åtta till tolf fot långa; en
qvinnas stämma har luftvågor af 2 till 4 fots längd,
Fig. 31.
och tonen blir derför högre, enligt hvad vi i det
följande, skola omtala.
Jag hoppas, att du nu gerna vill veta, hur
det är möjligt att en person, som står bakom mig
eller på sidan om mig, kan höra det ljud, som
uppkommer, då jag slår ihop händerna, lika bra eller
nästan lika bra som den, hvilken står rakt
framför mig. Detta beror derpå, att jag meddelar en
stöt åt all den luft, som finnes rundt omkring mina
händer, hvarför vågor komma att utgå åt alla
riktningar, bildande klot af sammanträngda och sig
åtskiljande partiklar, hvilka utbreda sig allt mer och
mer från utgångspunkten för rörelsen eller der jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
