Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ursprungliga vilda naturen blir rådande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snavade och gick miste om sitt byte. Inom en sekund
var hela spännet i fullt skall. Ungefär hundra yards
därifrån hade Nordväst-polisen sitt läger, och där
fanns femtio hundar, allesammans av varghundsras,
vilka nu alla kommo störtande och deltogo i jakten.
Haren flög i väg nedåt floden och tog av inåt en liten
bukt uppför den frusna bädden, där han sedan ihärdigt
höll sig kvar. Han flög lätt framåt över den snötäckta
ytan, medan hundarna hade ett styvt arbete med att
plöja sig fram. Buck gick i spetsen för jakten, som
räknade sextio deltagare, och det bar av i den ena
bukten efter den andra, men det var honom omöjligt att
vinna på bytet. Han sträckte ut sig, så att han nästan
låg utefter marken, hans skall ljöd högt och ivrigt
och hans präktiga kropp flög framåt som en blixt,
hopp efter hopp, i det bleka, vita månskenet. Och
hopp efter hopp flög den vita haren framför sina
förföljare som en vit froststrimma.
Alla dessa uppvaknande ursprungliga instinkter,
som på bestämda tider lockade männen från de
bullersamma städerna ut i skog och mark för att döda
andra levande varelser med sina blyhagel, som slungas
ut med kemisk hjälp — blodtörsten, lusten att döda
— allt detta kände Buck i denna stund, endast
oändligt mycket mera intensivt. Han rusade i spetsen
för en hel här av andra jägare efter ett villebråd,
levande kött, som han ville döda med sina egna tänder
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
