Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Kristian II i Sönderborg, af Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min ädle herre, var knektens svar,
Din mening var kanske god.
Stor var den säkert. Dock sägs, du har
Utgjutit nog mycket blod.
Du folken bjöd hvad ditt snille mätit,
Men folkens hjerta har du förgätit.
Min herre konung, du har förglömt,
Att ock ditt hjerta har klappat ömt
Och lidit, blödt under lifvets skiften . . .
Dyveke skådar på dig ur griften .. .
Hvit som en snö vardt kung Kristians kind –
Hans ljungeld slocknade brådt;
Hans storm förbyttes i sommarvind;
Han hade sin knekt förstått.
– Ve, är det sannt, som du säger, Peder,
Så vill jag stiga i grafven neder.
Jag har förfelat min lefnads mål.
Hvad båtar menskan en barm af stål
Och tankens storhet och planer bjerta,
Om icke snillet har menskohjerta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
