Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Olaf den heliges syn, af Fr. Sander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Gardarike Konung Olaf vände
Tillbaka till det gamla Norges fjell.
Oemotståndlig i sin själ han kände
En längtan hem till fadrens tjäll.
Som flykting nu han nalkades det rike,
Der fordom ingen var i makt hans like.
Med godo eller väpnad hand
Han ville våldsinkräktarne förjaga,
Sin spira och sin krona återtaga
Och skänka lugn åt söndradt fosterland.
Ej ensam företog han långa färden,
Ty honom följde vapenvana män,
Som förr i hårda strider pröfvat svärden,
Men aldrig nesligt svikit än.
En enda tro var rådande hos alla,
På rättvis sak: att segra eller falla
Var Drottens mål, var deras ock.
De kände nog den vilda bondehären,
Som samlats inom Norges landamären
Och slutit sig tillsammans flock vid flock.
Från arla morgon intill serla qvällen
Gick tåget rastlöst fram i nordanskog.
Allt brantare blef vägen uppåt fjellen,
Men ingen hvila Kungen tog.
Till dagens färd man nattens vandring lade,
Till dess man Kölens rygg bestigit hade
Och stod vid hemmets gräns alltre’n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
