Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorrento, af Carl Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur gerna jag framtog ur fickan
Min Flaccus, en skald för min själ!
Hans sång om Falernern och flickan
Förstod jag bland vinberg så väl!
De gamla bekymren och qvalen,
Hur föga de kunde mig bry!
I fjerran, likt dimmor i dalen.
Jag såg dem förblekna och fly.
Jag njöt af den Flacciska yran
Och brann som min sångare brann.
Så när som på Lydia och lyran
Jag tyckte mig lycklig som han.
Sorrento, Sorrento du ljufva,
Du binder med tredubbla band:
Mig fängsla din tärna, din drufva,
Men mest din omsorlade strand.
Jag minnes, hur salig jag glömde
Mig sjelf och min verld på dess brädd,
Och böljornas drömmar jag drömde
Vid sqvalpet på kiselstensbädd.
Hur skönt att mot qvalmet och qvafvet
Hvar qväll i det salta få bot!
Hur herrligt att bada i hafvet
Med solens försjunkande klot!
På fästet var stjernan uppgången:
Då vaknade Cyprias slägt;
Hon hviskade sjelf från balkongen,
Sorrento, på din dialekt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
