- Project Runeberg -  Jorden runt på 80 dagar. För Sveriges ungdom fritt berättad efter Jules Verne /
204

(1935) [MARC] Author: Jules Verne Translator: Henrik Wranér With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Passepartout återfunnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med häktningsordern på fickan och vara ett sådant
nöt! En sådan amerikansk bisonoxe! Nu hade
naturligtvis engelsmannen fått reda på alltsamman och
satt sig i säkerhet!

Timmarna gingo med snigelns långsamhet. Vad
skulle han göra? Berätta fru Aoda alltsamman? Åh,
hon skulle aldrig tro honom ens en sekund. Om
han skulle ge sig av och följa Fileas Foggs spår
över snöfälten! Men då måste det ske genast; efter
nästa snöfall skulle spåren vara försvunna, och då
kunde han ta harar för alltihop! Han ångrade djupt
sin dumhet.

Snön föll i tunga, stora, vita flingor. Då
hördes österifrån långa, gälla visslingar, och där
närmade sig under pustar och suckar ett väldigt spöke,
som så småningom antog fastare former och visade
sig vara ett lokomotiv.

Men österifrån väntades intet tåg. Inte kunde
det tåget, som man telegraferat efter, vara här så
tidigt? Saken blev dock ganska fort klar. Det
lokomotiv, som nu nalkades under oupphörliga visslingar,
var just det, som Passepartout så behändigt kopplat
från tåget. Föraren såväl som eldaren hade sluppit
undan för gott pris. De hade endast försjunkit i
en djup dvala, varur de dock så småningom
vaknade.

Först voro de alldeles förbluffade. Hur kom det
sig, att de voro ute på färd ensamma med
lokomotivet? Var fanns tåget? Så började de draga sig
indianernas överfall till minnes. Hur kinkigt och
obehagligt det än skulle kunna vara att vända åter
till stationen, där kanske indianerna nu som bäst
höllo på med att mörda och råna, fanns ingen
annan råd. Och så ilade tågföraren tillbaka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:56:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vj80dagar/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free