- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
211

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trettiofemte kapitlet

211

om den sinnesrörelse, som beherskade mig, och gifva
långt bättre än mitt minne ett begrepp om situationen.)

Söndagen den 25 Augusti. — Hvar äro vi?
Bortförda med ofantlig hastighet.

Natten liar varit förskräcklig. Stormen lägger sig
icke; vi lefva i ett beständigt buller, ett oupphörligt
smällande; våra öron blöda; man kan icke tala ett ord.

Blixtarna upphöra icke ett ögonblick; jag ser
zig-zaglågor, som efter en hastig stråle återkomma nedifrån
ocli uppåt och slå emot granithvalfvet. Om det skulle
ramla ned! Andra ljungeldar klyfva sig i tu eller
antaga form af eldkulor, hvilka sönderspringa som bomber,
utan att det allmänna bullret tyckes derigenom ökas;
det har redan öfvergått gränsen för den styrka, som kan
uppfattas af menniskoörat, och om alla verldens kruthus
på en gång sprunge i luften, skulle vi icke höra mer
för det.

Från molnens yta föregår en beständig
ljusutström-ning; elektriciteten utvecklar sig oupphörligt ur molnen;
otaliga vattenkolonner störta ned genom atmosferen och
nedslå i form af skum.

Hvart taga vi vägen? . . . Min onkel ligger raklång
vid flottens ena ända.

Värmen fördubblas; jag betraktar termometern, som
visar . . . (siffran är utplånad).

Måndagen den 26 Augusti. — Detta tager aldrig
något slut! Hvarför skulle icke ett sådant tillstånd i
denna täta atmosfer, när det en gång inträdt, blifva
beståndande?

Vi äro tillintetgjorda af trötthet; blott Hans är sig
lik. Flotten löper oföränderligt mot sydost, och vi hafva
tillryggalagt mer än tvåhundra mil från Axels-holmen.

På middagen fördubblas stormens våldsamhet; man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free