Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Adolf återvände från universitetet till sitt hem,
fann han der sin kusin Maria. Hon gjorde ett intryck
på hans hjerta, som skulle blifvit "varaktigt, om hon
sjelf ej hade gjort allt, för att utplåna det. Adolf,
som för första gången insåg hvad kärlek är, var, i
likhet med de ’flesta kontemplativt stämde ynglingar,
alltför blyg att yppa sin låga. Kärleken till vishetens
gudinna utträngdes för stunden af kärleken till en jordisk
mö, men den sednare lidelsen var icke mindre farlig
för hans lugn än den förra. Den visade sig först i
de mycket bekanta symptomerna, då man älskar att
vandra ensam, helst i månskenet, och ogerna går förbi
en ung björk med vacker och jemn bark, utan att
rista den älskades dyrbara namn i densamma ... då
man rodnar för hennes ögonkast och flyr från hennes
grannskap, endast för att åter längta dit. . . då man
ängsligt studerar hvarje hennes åtbörd och utlägger
hvarje hennes ord, för att ur dem framleta något,
som kan väcka hoppet om genkärlek ... då man
slutligen, för att lätta sitt hjerta, gör de vildaste
klättringar på skaldeparnassen och mäter djupet af sin
kärlek med alnslånga verser. Olyckligtvis var svenska
språket på denna tid föga utbildadt, och det behöfdes
en Stjernhjelm, för att behandla det någorlunda ledigt;
man finner deraf, hvilken stor fördel nutidens
förälskade ynglingar i detta hänseende ega framför Adolf.
Men denne var derför icke rådlös, utan besjöng sin
flamma på latinska och grekiska hexametrar, som ej
hvimlade af flera fel, än att de kunde förskaffat
honom akademisk utmärkelse i yåra dagar. Det eviga
themat i dessa verser var hans olyckliga lott att
oförstådd af den han älskade, lida en obesvarad kärleks
bittra qval. Men han förstods bättre, än han sjelf
anade. Maria egde i denna väg en så fin förkänsla, som
trots någon annan Evas dotter, och hon måste ju varit
blind, om hon ej upptäckt Adolfs hjertas tillstånd I Van
vid dylika segrar, skulle hon vid denna lätta upptäckt
föga njutit af sin qvinliga egenkärleks tillfredsställelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
