Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Så är ej förhållandet med mig, min mor,
försäkrade Adolf. — Dessa tankar återkomma hos
mig ofrivilligt, hvarje gång jag ser en blomma, en
fjäril, en vacker flicka eller, hvad annat naturen
skapat, för att glänsa och försvinna.
— Jag beklagar dig, Adolf, sade fröken
Skyt-te, — ty om så är, måste du vara odrägligt
vemodig, i synnerhet om sommaren, då du hela dagen
ser blommor och fjärilar.
— Visserligen, men jag tröstar mig med
vissa andra betraktelser, såsom att blomman njuter
af solen, daggen och vinden, och fjäriln åter af
blomman, utan att behöfva sörja för morgonflagen.
De fröjdas åt sin tillVaro, tilldess frostnatten
skördar dem. Icke så den stackars flickan. Hennes lif
och hennes blomstringstid hafva, enligt naturens
vanliga lopp, sinsemellan ganska olika längd. Vid
tjugo år äro hennes behag i sin fulla utveckling. . .
några år derefter börja dessa behag redan förlora
sin första friskhet. . . ännu några år, och de äro
vackra ruiner ... så förflyta åter några år, och hon
närmar sig den typ, som vi tänka oss under namnet
matrona. . . derefter inträder hon i ett stadium, då
åldern släcker glansen i hennes ögon och plöjer
fåror i pannan. Mer än hälften af qvinnans lif
faller inom ålderdomens råmärken.
—. Mycket djupsinniga betraktelser, inföll
Maria, — men jag tror, att du ej behöfver leta länge,
för att finna mer roande samtalsämne.
— För den unga flickan, fortfor Adolf i halft
gäckande ton, — gäller mer än för någon annan
regeln att begagna sig af ögonblicket. Tiden flyr,
och hvarje minut n^fmar henne med stora steg till
den gräns, der beundrarnes antal minskas, tilldess
hon slutligen står öfvergifven af dem alla och
endast har den bittra förebråelsen qvar, att hon
försummat den rätta tiden att grundlägga sin lycka. ^
— Du talar så salvelsefullt, som om du sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
