- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
232

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren lefver upp på nytt. Jo, allt går sin jemna gång.
Jag har i dag i hans sällskap besett den brigg, han
inköpt; den är en god bidevindseglare, men aktern
har det vanliga felet att vara for hög och fånga
vinden för starkt, då det blir fråga om kryssning.
Emellertid blir det ingen föraktlig motståndare,
kapten, om det en gång kommer derhän, att vi få ett
napptag med honom. Om nätterna är Ruys numera
sällan hemma; Fredrik och Blackwell, som då följa
honom i hälarne, se honom på sjömanskrogarne om*
gifven utaf afskummet af det utländska byke, som
ligger här i vinterqvarter. Just en vacker
besättning åt en brigg, som hetes vara bestämd att göra
fredliga resor mellan Stockholm och Amsterdam!
Som kapten vet, har jag aldrig kunnat riktigt lösa
tungan på gamle Ruys. Att alldeles förneka sin
förflutna lefnad kan han ej och bryr sig ej heller
derom, ty han anser, att jag har lika goda skäl
som han att tiga med det förflutna; men han
hän-tyder aldrig på sina framfarna öden, utan att
till-lägga några ord om ånger och bättring; ja ibland
håller han riktiga predikningar för mig och det i
sådan ton, att jag nästan tror, att han menar halft
uppriktigt. Det ser ut, som om han vill åt ett
håll och drages åt ett annat. Då han supit sig full,
hvilket händer rätt ofta, vurmar han pa att köpa
ett landthus i nejden af sin fädernestad Alkmaar
och beskrifver med barnslig glädje, huru han vill ha
det inrättadt med lusthus och trädgård och kanal
genom denne och en målad skiltvakt utanför
för-stuguqvisten . . . men just då han som bäst talar
derom, mulnar ibland hans fula ansigte och han
börjar svärja öfver någon, som han aldrig benämner
med annat namn än hederstiteln djefvul, och vid
hvars öde han säger sig vara bunden för tid och
evighet. Hvem han dermed menar, det gissar både
ni och jag, kapten. Med ett ord: jag kommer icke
riktigt underfund med karlen. Öfver sitt förhållan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free