- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
312

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bör låta dem bevittna ett våldsamt uppträde mellan
^ar och son! Det är för öfrigt jag, som är den mest
förolämpade, och, om ni nödvändigt fordrar, att er
son skall näpsas, så sker det bäst derigenom, att
hans yttranden upptagas till protokollet, för att sedan
blifva föremål för ett formligt åtal.

Medan pastor Suenonius med dessa och dylika
ord sökte lugna lagman Skytte, vände sig en af de
allon geperuk prydde Stockholms-juristerne till Adolf och
sade, i akt och mening att bespara denne eu bittrare
utgjutelse från fadrens läppar:

— Min unge herre, alldeustund ni hvarken är
ledamot af rätten, ej heller part, vittne eller sakförare
i detta mål, så tillkommer det er icke att sjelfmant
yttra er inför och till domstolen. Lagen stadgar, att
ting skal# hållas för öppna dörrar, men den berättigar
äfven domaren att aflägsna enhvar, som på ett eller
annat sätt stör förhandlingarnes gång. Jag vill
härmed gifva er en vink, huru ni bör förhålla er, för
att ej gå miste om att höra fortsättningen af detta
lika besynnerliga som sorgliga mål.

— Nåväl, svarade Adolf, — jag skall taga er
vink i akt, ty jag är ganska angelägen att höra
fortsättningen. Min afsigt är att till Svea Hofrätt iugifva
en fullständig berättelse om al it, hvad jag såsom
opartisk åhörare erfarit och kommer att erfara under
denna ransakning.

Med dessa ord satte sig Adolf lngnt på sin stol.
Den närvarande allmogen betraktade honom med
med-lidsamma blickar och hviskade sins emellan om
trolldrycken, som förvridit den unge herrens hufvud.
Lagman Johan syntes ett ögonblick tveka, hvad han borde
göra: men sedan han under sina rynkade ögonbryn
riktat på sonen en blick, i hvilken vreden nu var
blandad med ett uttryck af djupt bekymmer, gick
han, utan att säga något vidare, till dombordet, intog
in plats och uppropade namnet på den af de an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free