Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petronella Psilanderhjelm, hvilken famille härstammar från
kyrkoherden Psilander i Hvittary och Småland. Med min k.
hustru blef jag gift d. 24 febr. 1785, och har sedan den tiden
af hänne erfaret sådan kärlek, huldhet och tro, som förbinda
mig evärdeligen til mina pligters agttagande mot hänne.
I martii månad samma år flyttade vi från Stockholm och
togo vägen til mina föräldrar i Mosås. Min far var nu redan af
sin sjukdom mycket försvagad. Det var ömt at se honom,
och samma vecka vi reste dog han.
Den 15 apr. kom jag til Alsheda, där alt var i högsta
oordning. Vi hade intet hus at bo uti, frie för regn, och på
intet ställe kunde vi sätta våra saker, som om vintern
ankommet för oss från Döderhults-Vik, dit de om hösten gingo
sjöledes.
Jag begynde straxt at reparera, och på de 2:ne år jag
där var sattes alla husen i fullkomligt stånd med min stora
kostnad och ännu större bekymmer. Jag upröjde hagar och
ängar, stenbröt och dikade åkrar och rangerade mina
inkomster af församlingarne på en billig och gagnelig fot.
Alt detta kunde icke skje utan missnöje, och jag ådrog
mig det så allmänt, at jag ganska sällan träffade någon, som
en gång i min närvaro gillade mina idéer och steg. Men hus
och inkomster voro mig nödvändige. Jag såg ej annat för
mig, än at de altid skulle nyttjas på detta ställe, och då fann
jag det bättre at upbära missnöjet på en gång, än at årligen
disputera och årligen lefva i osäkerhet.
Missnöjet hade dock aldrig blifvet så stort, om ej mellan
pastorer och åhörare i detta gäll conventioner många gånger
varet gjorde, ändrade, uphäfne och omgjorde, så at man visste
icke, huru man ville hafva det vidare, än at man ville skada
prästen. Dertil kom äfven, at prästerne rundt omkring,
missunsame på min lycka, och genom beting kallade til sina
syslor, samt således tjenande för små löner, inblåste alt ondt de
kunde mot mig, hvar de träffade någon af mina sockneboar.
Jag geck dock igenom altsammans tämmeligen lätt, med
mycken foglighet och jämnt alfvare.
Det är icke möjeligt at föreställa sig en församling i den
oordning, som jag vid min ankomst fann Alsheda. Där fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
