Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Släkt. Föräldrahem. Skol- och gymnasieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okända för dem, så hava de funnit sig till rätta
ibland dem och särskilja dem från varandra.»
Den unge iakttagaren berättar själv om en
upptäckt, som mycket förvånade honom: »Jag
befann mig å stora borggården; himlen var klar och
solen sken; men det måtte förut hava regnat
starkt, ty på borggården fanns en pöl. Jag gick
dit, ty små barn hava stark dragning till
vattenpussar och vada gärna i dem, men nu hisnade
Jag, ty jag såg ett ofantligt djup, vars botten var
välvd och blå som himmelen. Men när jag icke
dess mindre såg borggårdens ojämna stenläggning
stiga upp här och där över vattenytan, fick jag
misstankar till mina sinnens vittnesbörd, tog en
pinne, mätte djupet och fann, att vattnet icke skulle
stå mig över fotanklarna. Jag vadade då ut och
stannade mitt i pölen, förtjust att stå så trygg
och ändå hava ett så hiskligt och härligt djup
inunder mig. Jag insåg, att detta djup var en
spegelbild av himmelen. Så stod jag, tills barnflickan
kom och bannade mig för att jag förstörde mina
nya kängor.»[1]
Det var ett av Viktor Rydbergs första
forskningsrön. Han har på ett ställe sagt, att man
inför de alldagliga företeelserna bör hava kvar
något av barnets undran, förvåning och nyfikenhet
för att konstnärligt eller vetenskapligt tillgodogöra
sig dem; denna högre naivitet följde honom till
det sista. Pilten, som sökte mäta vattenpölens djup,
vart den grubblare, som sökte lösa världsalltets
gåtor, som ömsom vandrade orsaksvägen för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
