Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religiös likgiltighet, »som i varje varmare
övertygelse såg löjlig enfald eller tadelvärt
hyckleri». »Endast på sådant sätt kan man förklara
den fientliga hållning, som en del av den s. k.
liberala pressen intagit mot varje efter
samvetsfrihet strävande religiös rörelse.» »Huru djupt,»
tillägger Malmström, »måste ej religiositeten vara
sjunken, innan ett sådant förhållande kan
inträda.»
Man må erinra sig, att 1726 års bedrövligt
ryktbara konventikelplakat – en importvara från
Tyskland, som egentligen härstammade från Karl
XI:s och Karl XII:s envälde, med dess förbud
mot andaktsövningar utan präst – var gällande
vid början av den tid, varom här är tal (det
upphävdes först i oktober 1858) och att ett straff
som landsförvisning ännu var stadgat för
avfall från evangeliska läran eller för utspridande
av villfarande lära, vilket straff först upphävdes
i oktober 1860; andra religionstvångsbestämmelser
att förtiga. Ännu 1857 röstade av Lunds stifts
präster 280 för att landsförvisningsstraffet skulle
bibehållas för dem, som utspridde »villfarande
lära». Och samtidigt uttalade en av prästerskapets
målsmän i pressen (Angeldorff) sådana ord, som
att »religionsfrihetens innersta mening vore en
hädelse mot kristen tro och kyrklig bildning».
Nödvändigheten att väcka en allmän opinion till
förmån för religionsfriheten, särskilt för
konventikelplakatets upphävande, framhölls bl. a. av
C. G. Malmström i en annan artikel i den nämnda
tidskriften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
