Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Rydbergs skönlitterära ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instämde han ju ock vid anmälan av Fryxells
Litteraturhistoria i dennes hårda dom över
nyromantiken, liksom han ock i en annan något
senare artikel (december 1864) fördömer dess
begreppsförvirring, mystik och verklighetsleda. Hans
frihetskärlek och hat mot alla politiska och religiösa
återgångssträvanden ställde honom på ett helt annat
plan än denna skola och bredvid »det ;unga Sveriges»
eljes mera realistiskt anlagda författare.
Härtill kom slutligen ännu en viktig faktor. Rydberg
ogillade nyromantikens lära om poesien såsom oberoende
av alla livets andra makter. Den gällande estetiken,
även den efterromantiska, hade utvecklat Kants och
Schillers läror om det skönas intresselöshet och om
stoffets dödande genom formen till en avoghet mot all
tendensdikt, så att det rent av framhölls såsom ett fel,
om ett litterärt konstverk tillika trädde i en etisk
eller teoretisk idés tjänst. I det avseendet var och
förblev Rydberg en estetisk kättare.
Redan i »Den Siste Athenaren» låter han Hermione
utbrista: »Det är omöjligt att bilda något skönt utan
att däruti döljer sig som kärna något sant, av vilket
det sköna är återskenet.» Och då just denna hans roman
i en tidskriftsuppsats* angripits för sin tendens, tog
han siganledning att - vid anmälan av Axel Krooks »Tro
och Otro» (24 december 1864) - nästan som till
självförsvar uttala sig till förmån för tendensdikten:
* Tidskrift för hemmet 1864: uppsats av signaturen
Edmund Gammal (Eva Fryxell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
