Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anse, kanske med mera skäl, att det infallit först på
1500-talet.
Vida mera lysande och af ojemnförligt större betydelse
i häfderna äro dock medlemmarne af det andra ledet i
ordningen från den gamle Christer Nilsson. Hans sonsöner
voro nemligen Kettil, den krigiske biskopen i Linköping och
Erik Carlsson; hans dotterson var den icke mindre
krigiske Jöns Bengtsson[1].
Man varseblifver vid denna tid på visst sätt en olikhet
äfven i de båda aristokratiska elementernas förhållande till
hvarandra. Den äldre medeltidens svenska prelater voro
mäktige män och af stort inflytande; men man finner dem
det oaktadt gerna liksom vid sidan af slagfältet, afbidande
stridens utgång och räckande handen åt segraren, någon
gång äfven sättande svärdet i handen på den som egde
kraft och skicklighet att föra det, men aldrig sjelfva i
öppen dager framträdande till handling. Några sådana män,
som en Jacob Erlandsson, Johan Grand och Esger Juel,
män med snille och förmåga, och glanspunkter i den
danska hierarkiens historia för dess sjuttioåriga kamp med
konungamakten, men tillika i betydlig mån orsaken till sitt
fäderneslands söndersargande, några sådana eger icke vår
äldre medeltids hierarki att uppvisa. Först med början af
femtonde seklets sista femtiotal, med Jöns Bengtsson
Erchebiskopens Fader Her Benkth var,
Ok Riddare nampn med ährom bar,
Om sva vare jak matte spaa;
Hans broder Her Niel Jönson var ey sva,
Han Nyköpungz slott i väria hade,
Ok mange Siöröfvare när sik stadde,
— — — — — — — —
— — — — — — — —
Her Benkth Jönssons Söner vare flere,
Gudi varde Lof the vare ey mere!
(Script. R. Su. I. 153.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
