- Project Runeberg -  Wasa-ätten under Unionstiden /
28

(1854) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Carl Fredrik August Ljungberg With: Johan Henrik Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Så gick det framåt tills Erik Carlsson väl kommit inom
Dalarnes område. Med hans nederlag der vid Dalelfvens strand
och Ophöga (Uppbo?) Färja [1], samt hans flykt till Danmark
slutar denna del af hans historia.

Sådan Erik Carlsson framstår i Rimkrönikan, är han en
bild i stort af riddarlifvet i norden. Till karakter och
skaplynne står han närmare sin broder, men är vida afskiljd från
deras anförvandt, den djupt beräknande Erkebiskopen Jöns
Bengtsson [2], hvilkens hat och hämdlystnad, en gång tändt,
aldrig kunde slockna. Stolt och mäktig, i medvetande af sin
kraft, utan den minsta tanke på de faror, han går till mötes,
sträcker han ut handen efter en krona, som efter hans tycke
lika väl kunde passa honom som Carl Knutsson, hvilken, en
gång farfadrens och fadrens like, skiljde sig från dem
deruti, att han verkligen vågade sätta denna krona på sitt
hufvud, under det de, skyggande tillbaka derför, hellre
sågo henne på den af dem gemensamt med de öfrige store
utsedde Unionskonungen. Det är en yttring af samma
sjelfständighetskänsla, som vi finna hos flera den tidens store [3],
ehuru här på en mera öppen och derför i häfderna mera
känd stråt, — en återspegling af det nordiska vikingasinnet,
som icke tog emot något af gunst och nåd, endast viljande
hafva sig sjelft att tacka äfven för en vunnen krona.


[1]

Erik Karlsson ok alla med han voro,
Fingo ther stora skam ok oroo:
The rijda fast sva manga mijla,
Ok ey för än i Iuletha hvijla,
Ok gafvo sik ingn ijla eller tijda,
The med ett reed monde XVI milor rijda.         (l. c.)


[2] »Han var en styfsint, hård och bullersam, häsk, longvroken och
trätodryg man» — är Laur. Petri intyg om honom. (l. c. II. 183).
[3] Vi behöfva blott nämna Niels Clausson till Wik, som skickade
en krigsförklaring till sjelfva Konungen af England. — För öfrigt hvad
Erik Carlsson beträffar, och hvad som icke kan annat än väcka
förundran är den omständigheten, att han aldrig blef riddare, icke ens
när han uppenbart stridde för Konung Christiern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wasaatten/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free