- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
367

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kloka-Anna i Småland. Hon såg genast hur det
hängde i hop med saken och sände det besked, att
enkan skulle tre söndags- och tre torsdagskvällar gå
till en ström, som flyter mot norr, vända sig mot
vester och noga speja i denna rigtning, så skulle hon
sista kvällen få se ett ljus lysa. Då skulle hon noga
taga märke på platsen, der ljuset syntes, så hon
följande dag kunde finna det, ty der skulle hon få se
hvad det var som hexan begagnat sig af för att tjusa
grisarne. Enkan följde rådet, såg ljuset, som brann
ett stycke från strömmen vid en liten bäck. Andra
morgonen gick hon dit och fann der nio harfpinnar,
hvar och en omlindad med nio väfsölfver. Enligt
Kloka-Annas råd slängde hon trolltyget till baka öfver
sitt hufvud och gick tigande hem, utan att se sig
omkring; men just som hon kom till sin dörr, fick hon
ett slag i nacken, så hon föll framstupa; men hon
aktade sig ändå för att se sig om. Trolldomen var
nu häfd, men Kloka-Anna rådde ändå kvinnan, att
tre söndagsmorgnar, innan solen uppsteg, offra något
silfver samt söt mjölk i bäcken.

Denna Kloka-Anna, som dog för ett par år
sedan, hade tjensteandar af det slag, som jag ej i
otid vill nämna. En gång fick hon besök af en man,
hvars gosse blifvit borta, utan att någon visste hvar
han tagit vägen. Han, mannen, kom till den kloka
om aftonen, men då kunde han ej få besked, hvadan
han bad att få låna hus hos henne öfver natten.
Dertill svarade hon nej, hon hade ingen plats att lägga
honom, men då gick han i smyg ut och lade sig på
höloftet, hvilket vi kalla stänget. Vid midnattstid
vaknade han och hörde Anna ropa: »Gråsock,
Gråsock, hvar är den försvunne pojken?» Genast
svarade en röst: »Barnet ligger i brunnen, men fadern
ligger på stänget». — »Knip honom, Gråsock!» sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free