1. Stoltan Elin hon sadlar sin gångare grå,
                — Uti löndom. —
så rider hon sig till konung Olas gård.
— Ty lekt hade hon med konungasonen den unge. —

2. Ute för henne konung Olas moder stod:
«Är konung Ola hemma, I moder, så god?»

3. «Ja, konung Ola sitter i kammaren nu;
han aktar ej på en så ringa jungfru.»

4. «Jag må vara så ringa, jag vara må,
så skall jag likväl in för konungen gå.»

5. Stoltan Elin hon gångar sig i kammaren då,
konung Ola på henne med blida ögon såg.

6. Konung Ola satte henne uppå sitt knä,
gaf henne guldringar och kedjorna med.

7. Konung Ola tog henne uti sin famn,
gaf henne guldkrona och drottninganamn.

8. Stoltan Elin hon gick sig om dörren ut:
                — Uti löndom. —
«Nu har jag fått på min sorg ett godt slut!»
— Ty lekt hade hon med konungasonen den unge. —