Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dörren, öfver gården och ut i skogen. Nu förstodo de
alla, att det var skogsnuans barn, som hon omskapat till
ett lam och som de hade vårdat. Till tack härför fingo
de der i gården alltid lycka med sina kreatur, så desse
voro långt vackrare än grannarnes.
I samma socken finnes der en hög klippa eller hall,
som allmänt kallas Ellhall. Der är en jettestuga inne i
hallen, något som hvem som helst kan öfvertyga sig om.
Men långt inne i berget är den afstängd med en jerndörr;
längre än till den vågar sig ingen menniska, och många
lära de heller icke ha varit, som vågat sig så långt. Ty
det är icke fritt, att der icke ännu bo varelser af
jette-slägt; det är åtminstone ej så länge sedan, att en man
såg ett par röda skor stå i jettestugan. Det säges också
allmänt, att för många år sedan hade en bonde, som egde
ett stycke åker der i närheten, gått ut en söndagskväll,
sedan solen gått ner, för att binda sitt korn. Som han
då går der och arbetar, ser han en halfnaken kvinna, med
brösten slängda uppöfver axlarne, komma springande.
Efter en stund kom jetten från Ellhall ridande fram till
honom. Jetten frågade, om det nu var tid för bonden
att arbeta. «Nu är det min tid och icke din», sade han.
Derpå sporde jetten, om mannen sett hans hustru. Jo,
det hade han; hon hade sprungit öfver ängen. Jetten
satte af efter henne, och snart kom han tillbaka med
kvinnan framför sig på hästen, piskande henne så hon
skrek i vildan sky.
I Skärali och Klöfvahallar, här uppe på Söderåsen,
har der äfven bott jettar, ty jettestugor synes ännu på
båda ställena. I Skärali finnes en utskjutande klippspets,
som vi här uppe kalla Hjortaknifven. Om denna förtäljes,
att en dräng, som hemtat en häst från den närbelägna
skogen, mötte en jette. Denne hotade att taga drängens
lif, om han ej kunde lösa det dermed, att han red ut på
Hjortaknifven och der vände med sin häst. Drängen
försökte vågstycket och lyckades; då lät jetten honom i fred
rida hem. Två af desse jettar ha blifvit ihjelslagna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
