Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra föllo på det torra och blefvo skogsrå, skogsfruar,
bergstroll, jordfolk och annat sådant trössale, som en
kan tänka får gå här till domedag.
*
Landtbrukarens berättelser.
Det var året innan jag gifte mig och samma höst jag
gick igenom landtbruksskolan, som jag en gång var hemma
på besök hos mina föräldrar. Jag hade i nabolaget helsat
på en bekant och kom till att gå sent hem. Kvällen var
mörk, men jag kunde godt urskilja de närmaste föremålen.
Som jag då går och tänker på ingenting, märker jag att
någon kommer gående efter mig. Har man fått sig någon
bildning, så tror man ej längre på något öfvernaturligt;
derför saktade jag mina steg, ty hur det är, så kännes
det obehagligt att ha någon bakom sig, när det är mörkt.
Vandraren kom snart jemsides med mig, och jag såg
då, att han hade allehanda konster för sig: än blef han
omenskligt lång, än kort, än skapade han sig på ett, än
på annat sätt. Jag trodde, att det var en af min fars
drängar, en upptågsmakare, som hade lust att se, om han
kunde skrämma mig, sedan jag fått någon lärdom. Jag
nämde derför drängen vid namn och bad honom ej göra
sig besvär. Men då skapade han sig ännu värre till och
hoppade rakt fram för fötterna på mig. Förargad öfver
gyckelspelet svor jag både öfver det och öfver den som
tillstälde det samma samt sträckte hastigt ut handen för
att gripa honom i nacken, men jag grep i tomma luften.
— Hvad jag då kände, glömmer jag aldrig i min tid. Det
var icke så mycket rädsla och fasa, som icke snarare
sorg, ty tårarne kommo mig i ögonen. Det gjorde mig
så ondt, att jag svurit öfver och bannat en sådan olycklig,
som jag nu förstod att det var. Här någonstädes vid
denna väg hade nemligen för många år sedan ett mord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0211.html
