- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
244

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

«Det rör dig ej; jag är prinsen och kör hvart jag
vill,» svarade denne.

«Vänd du om; jag vet ditt ärende, men ej får du
någon brud, förrän jag fått en maka och sofvit vid hennes
sida!» sade lindormen.

Prinsen vände hem igen och sade kungen och
drottningen, hvad som mött honom vid korsvägen; men de
menade, att han dagen derpå skulle försöka komma fram,
så att han kunde söka sig en brud i ett annat kungarike.
Prinsen reste, men kom ej längre än till första korsväg,
ty der låg åter lindormen och hindrade honom på samma
sätt som första gången. Så gick det äfven tredje dagen,
då prinsen ville öfver korsvägen; lindormen sade med
hotande röst, att innan prinsen fick sig en brud skulle
han, lindormen, sofva hos sin maka.

När nu konungen och drottningen för tredje gången
hörde detta, visste de ej bättre råd, än att bedja lindormen
komma till slottet, så skulle de skaffa honom en maka.
De tänkte som så, att en lindorm kunde väl vara nöjd
med hvem man ville ge honom, och derför skulle de tvinga
någon brottslig kvinna, eller en som hölls i träldom, att
äkta odjuret. Det skedde som konungen och drottningen
beslutat; lindormen kom till slottet och fick en brottslig
kvinna till brud, men hon låg om morgonen ihjelrifven af
lindormen. Så gick det hvarje gång konungen och
drottningen tvungo någon kvinna att bli hans brud.

Allt detta spordes vida kring landet. Så hände det
sig, att der var en man, som i sitt andra gifte fått en
kvinna, hvilken med stor glädje hörde talet om lindormen.
Ty mannen hade med sin första hustru en dotter, som
var fagrare än alla andra unga jungfrur och så mild och
god, att hon vann allas hjertan. Men hans andra hustru,
som varit enka, hade en vuxen dotter, som i sig sjelf var
ful och elak nog, men som bredvid den fagra och goda
fostersystern tycktes vara ännu styggare, så att alla vände
sig från henne med leda. Det hade länge förargat styfmodern,
att hennes mans dotter var så mycket vackrare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free