Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är äkta rafaeliskt; och om Giulio Romano (?) utfört bilden (de främre
scenerna), har det nog varit efter utkast av Rafael. Samtiden beundrade
särskilt, enligt Vasaris vittnesbörd, de olika uttrycken av
smärta, fasa och förskräckelse hos kvinnorna. Bakgrundsscenen skulle
vara av Penni. Bland dess figurer förekommer en präktig grupp
av en kvinna nedanför trappan med sin nakna gosse vid handen.
I påvegestalterna i dessa bilder kan man naturligtvis återfinna Leo
X:s drag. Dessa drag har Rafael också förevigat i ett berömt porträtt,
nu i Pittigalleriet, framställande påven med två nepoter vid sitt
läsbord (fig. 37). Det är sannolikt målat år 1517, då den ene av
nepoterna blev kardinal. Giulio Romano har själv för Vasari berättat
att han medarbetat i detta porträtt; åtminstone ansiktena torde val
vara av Rafael. Särskilt påvens är ypperligt. Den närsynte goddagspilten
— man observerar ögonglaset i handen! — ser med sina svällande
drag så sympatisk ut som möjligt, klok och bestämd tillika. De båda
nepoternas inställning i bildytan åter är icke mönstergill, och deras
samband med huvudpersonen icke konstnärligt markerat.
Koloristiskt är detta grupporträtt icke heller bland de bästa. Detta
gäller däremot det likaledes berömda porträttet av Baldassare
Castiglione (Louvre), ett sympatiskt ansikte, som dock varken har
särskilt intelligenta eller särskilt fina drag. Det hela är av mycket pittoresk
hållning. (Man har emellertid betvivlat detta porträtts autenticitet.)
I ett annat porträtt i Louvre har man ävenledes velat återfinna dragen
av denne Rafaels vän och dessutom av målaren själv, det är det
som vanligen går under namn av Rafael och hans fäktmästare,
(fig. 38). Den främre sittande gestalten vänder sig halvt om mot
den andre, med talande gest, halvöppen mun och livliga ögon — det
skulle vara Castiglione, men är väl knappast samma person som i
den förra tavlan. Och vad den bakomstående beträffar, så synes han
mig ha ett alldeles för sävligt, nästan apatiskt utseende — på den
andres livliga tilltal synes han icke svara, ögon och mun förefalla
icke heller vara Rafaels (jfr ovan s. 10). Skägget kan han väl ha
haft. Sedan Julius II år 1511 lät sitt skägg växa blev detta mod
också hos omgivningen, och Rafael hade helskägg under de senare
åren. Men “skägget gör icke hjälten“. Emellertid finnas - såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
