Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon formade sin vänstra hand till en
kikare, genom hvilken hon forskande såg
ned på systerns glob.
„Nu förstår jag!“ utropade hon, „nu
ser jag, hvad det är. Helsingforsarna känna
vi ju alla af gammalt, det är
helsingforsarna, som ställa till trassel och oreda.
Aldrig kunna de vara trifsamma och eniga.
Om någon af dem föreslår en sak, komma
de andra strax fram med ett annat
förslag, naturligtvis raka motsatsen. De äro
ett kifaktigt, oroligt släkte, som städse
vill något nytt. Sina nya hus bygga de
så mycket som möjligt olika de gamla...
det kalla de stil. Af sina berg göra de
grönskande kullar, tvärt emot den gamla
regeln, att ingen må så på hälleberget. . . .
I fall de icke vore så gränslöst flyktiga
och ombytliga, kunde de med sin ifver
och verksamhetslust försätta berg, men
nu ge de sig aldrig tid eller ro att utföra
en sak till slut, utan skynda bara att börja
med så många som möjligt på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
