- Project Runeberg -  Framåt. Berättelse /
175

(1894) [MARC] Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på gatan öfverfallits af sin vanliga
hjärtklappning, denna gång så häftigt att han varit tvungen
att sätta sig ned på en bänk i esplanaden och
sedan taga en droska för att komma hem ...
Men det var ju icke farligt, det var ju bara
nervöst, sade läkaren... Han talade med en
viss gammalmansrädsla, som egendomligt stack
af mot hans forna sätt att strida emot sjukdomen
och dölja den.

Han var tacksam för hustruns deltagande
och tryckte en kyss på hennes hand. Han
påminte henne om att de voro bortbjudna i kväll;
hon kom väl ihåg det? För en stund sedan
hade han trott, att han icke skulle orka gå,
men nu kände han sig helt rask, alldeles som
vanligt igen. Visst skulle de gå. Så kunde de
taga emot släktens lyckönskningar till
utnämningen.

När mannen gick in till sig, stack
öfvcrst-innan hastigt brefvet till John i ett kuvert och
skref utanskriften. Hon ringde på jungfrun, soni
fick tillsägelse att gå efter ett stadsbud. Sedan
hon själf lämnat brefvet i stadsbudets händer,
gick hon in i sitt rum för att kläda sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:34:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whframat/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free