Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu vunnit herravälde öfver formen, skulle hon
härnäst äfven låta känslan tala.
»Är du nöjd?» sade Arvid, i det han räckte
henne tidningen.
»A,» svarade Marta, i det hennes näsborrar
vidgade sig, som om hon velat draga in det
efterlängtade berömmet, »det är i alla fall en början,
och det är alltid en fördel att åtminstone bli
nämnd.»
De följdes åt till en liten restaurant i
närheten, där de åto middag. Medan de sutto här,
kommo några unga nordiska konstnärer, och
Marta gick fram till deras bord för att hälsa på
dem. Under det hon stod därborta, hade Arvid
en egendomlig förnimmelse af att hon aflägsnade
sig allt mera från honom och blef allt mera olik
den Marta han fordom känt. Hans af nattvak
trötta ögon och af resan öfveransträngda nerver
gjorde det till en rent fysisk förnimmelse; han
tyckte att hon småningom försvann i den med
lätt tobaksrök mängda luften, under det han
samtidigt kände att han icke kunde hindra det,
ingen makt i världen skulle kunna hindra det,
hon skulle gå sin egen väg .. .
»Arvid, är du sjuk? Du är så förfärligt
blek 1» ropade Marta, i det hon återkom till deras
bord.
Ilan ryckte till, men blef med ens helt lugn,
när han såg henne bredvid sig.
Framåt. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
